100102 #2

Jag mår som en prinsessa här, i denna lilla polska by. Jag vill visa allt detta för dig, men skulle du se samma sak som jag? Skulle du förstå varför jag blir vimmelkantig av känsla?

Så nära, men ändå så avlägset. Två skilda världar.

Jag hatar att känna mig som ett femte hjul. Eller tredje för delen med. Det förstärker bara känslan av ensamhet. Ibland blir allt bara så fel. Jag väntar. Jag väntar.

Och nu talar jag inte längre om Polen kontra Sverige.


godnatt sov gott




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0