090316

Om livet hade varit en bok...

Jag blir så irriterad på mig själv, på min miserabla konversationsförmåga... Vissa personer betyder så mycket för mig, men jag kan inte uttrycka det särskilt väl i sociala sammanhang. Ibland blir jag bara tyst. Tyst.

Om han/hon bara visste hur mycket jag uppskattar dennes vänskap... Men jag har så svårt för att få fram det. Så kvar dväljs en ömhet, ja, ömhet är nog vad det är, för vissa, som påverkar mitt liv mer än vad de tror, som ingjuter hopp i mitt sinne. Som jag känner så intensivt för fastän vi inte pratar så mycket.

Jag hoppas de vet hur mycket jag tycker om dem, fastän jag är så kass på att uttrycka det, både verbalt och fysiskt.


Here comes the sun - Beatles

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0