I need this old train to break down

Jag hatar att sitta med plugget i sista minuten. Ångesten. Åh, jag hatar det här. Mitt trötta, tunga huvud. Den tunga klumpen i magen, oron för framtiden. Jag önskar jag kunde få spola fram två år. Eller bara få se att allt blir bra, att det inte hänger på en uppsats i historian. Ge mig lite distans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0