081010

Jag drar mig undan mina vänner, människor som säger att de älskar och bryr sig om mig. Jag säger; jag vet inte om jag gör det. För jag vet verkligen inte. Jag gillar inte att använda ordet älskar, än mindre för att vagga in den andre i en sorts falsk känsla av trygghet.

Jag älskar dig, jag finns här för dig.

Underbara ord, men jag litar inte på dem. Det är som att jag inte kunde bry mig mindre om jag har vänner eller inte. Människor är mig likgiltiga. Jag har blivit ett ego, med hjärta utav sten. Jag vet inte varför, jag vet inte hur. Jag gillar det inte, men det är så det är.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0