jadwiga

Det var en grej vi pratade om på religionen idag. En av skillnaderna mellan de abrahamitiska religionerna och asiatiska är att de asiatiska har en cyklisk världsuppfattning, medan de abrahamitiska har en linjär. Med cyklisk menas att man dör och återföds gång på gång, en cykel. De abrahamitiska, islam, kristendom och judendom, menar att man föds och dör, det finns en början och ett slut.

Okej, om den cykliska nu stämmer, så måste det fortafarande finnas en början. En början till vår värld, till all tid, det måste det väl? Och om det finns en början så måste det finnas ett slut. Det måste finnas en början, men vad är den? Big bang? Vad fanns innan big bang? fanns det tid? eller är tid en idiotisk mänsklig skapelse? även innan alltings början så måste det ha funnits något..

om det nu finns en gud som skapade världen så tror jag att det gick till ungefär så här: gud är ett litet barn som leker i sandlådan, bygger en värld och har det kul. sen upptäcker han att det inte blev så som han hade tänkt sig..det blev fel, han blir sur och lämnar sin skapelse, den får klara sig själv.
eller tänk så här; allt, hela universum var bara ett enda stort misstag. Oops, ehm, det blev lite fel. äh, skit samma, vad spelar det för roll?