Syskonkärlek.
Min bror och jag stod jättenära varandra när vi var små, men under de senaste fem åren har vi glidit ifrån varandra allt mer. Det började nog när jag, som den idiot jag var i sjuan, trackade ner honom hela tiden. Sen började han tjafsa emot, vägrade ta mer skit. För ett tag sen var det riktigt illa, vi kunde inte prata utan att skrika och kritisera varandra.
Nu är det en vägg som skiljer oss åt, han sitter vid datorn och gör sina gymnasieval. Han frågar mig om råd, berättar vilka skolor han söker till och så.
Kanske är det här slutet på vårt eviga tjafs? Kanske är det bättre tider som närmar sig?
Nu är det en vägg som skiljer oss åt, han sitter vid datorn och gör sina gymnasieval. Han frågar mig om råd, berättar vilka skolor han söker till och så.
Kanske är det här slutet på vårt eviga tjafs? Kanske är det bättre tider som närmar sig?
Kommentarer
Postat av: Kirrzon
Sålänge man sträcker ut en hand till en blodsbunden människa så måste dom ta emot det för eller senare, även måste jag tilläga ett svar på din kommentar i min blogg(Kapitel 8)Jag skriver på ett sätt att alla ska få olika synpunkter och perspektiv på det jag skriver och komma fram till olika saker MEN det jag menade var inte så som du skrev, menade däremot att man har ett tunnel seende och tänker inte på omgivningen =)
Trackback
