Mänsklighet, medkänsla.

Vi människor, vi känner för varandra. Medkänsla, omtanke, kärlek. Är det en del av vår natur eller är det en kvalité som finslipats av den mänskliga cilivisationen? Man får ju ibland höra om hur brutala och omänskliga soldater i krig kan vara. Tänk om världen all elektricitet försvann. Världen, så som vi känner till den skulle gå under.
Tänk dig: mörker, inga telefoner, internet, kommunikation överhuvudtaget.
Vi gnäller över alla våldsbrott som äger rum i Sverige idag, den siffran skulle nog flerdubblas ett antal gånger.
Ynkligt, att vi behöver någon som hytter med fingret mot en och säger: Så där gör man inte!

Den Goda Moralen, som det är ett sånt jävla snack om, skulle på ett kort ögonblick jämnas med marken. Etiken, tss, onödig. Föds människan god eller är godhet ett drag som man uppfostrar någon att äga. Har alla ett samvete? Är det samvetet som skapar moralen? Eller är det moralen som skapar samvetet? Varför har man olika moraliska värderingar?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0