my secret notes, don't peek...

"Vi ligger alla i rännstenen, men somliga av oss tittar på stjärnorna."


Julen är förbi, det är lite underligt...man går och väntar på den, byggar upp förväntningar i veckor och sen når man höjpunkten, Julafton, och svish, så är det över. Lite som födelsedagar. Och så får man vänta ett år igen.

Igår var jag på jakt efter en kalender, en alldeles underbar en, svart med mörkröda detaljer. Perfekt uppdelning av veckor och dagar och allt det där. Jag kliver in i bokhandeln i närliggande centrumet, letar febrilt i tio minuter, hittar bara en beige-svart variant. Åh nej. Säg inte att de röd-svarta är slut. Säg inte...
   - Ursäkta...har ni dehära fast med rött band...? frågar jag tillslut en blek kvinna som jobbar där, smäller med gummibandet mot pärmen.
   - Nej, nej, de är nog slut. Ligger de inte framme så är de slut...
   - Jaha...okej. Du vet inte var jag kan hitta en sånhär?
   - Nej, nej... Det är nog bara vi som har dem...(kvinnan ser jävligt förvirrad ut)
   - Jaha, okej. Tack ändå då...

Skit också.

Men fan heller, jag vill ha den röd-svarta. Jag ska ha den. Så jag åker in till stan, Akademibokhandeln, Sergels torg. Ett proffsigt ställe med stort utbud.
   - 119 kronor blir det då. Vill du ha en påse?

O, lycka.

Så nu sitter jag i mitt trevliga flickrum, lyssnar på Trouble Sleeping - The Perishers, skriver upp födelsedagar i min fina kalender, adresser, telefonnummer...Inte hela kontaktboken, bara de jag faktiskt behöver, de jag använder, som betyder något.
   Skriver ett inlägg, om vad jag gjorde igår, min dag, en del av en dag i mitt liv. Jag vet inte varför, kanske mest för att hålla liv i bloggen. Kanske än mer för att fylla ut, det ser så vagt ut att bara skriva ett bra citat man snubblat över.


Jag var på bio häromkvällen, såg The Duchess med Keira Knightley. Jag tycker hon har otroligt vackra drag, men ibland ser hon bara ihålig ut. Så skör. Som att om jag skulle kunna fälla henne bara sådär.
   Den var väl bra gjord men eftersom det var en biografi var den tvungen att hålla sig till hur livet såg ut för denna hertiginna, det blev mer som att de rabblade upp hennes liv. Vissa filmer är ju sådana, de är jättefint gjorda, men det är ingen intressant story.

Hursomhelst.

Gott nytt år allesammans!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0