Säg mig varför.

Jag kom att tänka på en dag för några månader sen, jag var inne i stan med min kompis M. När vi hade tröttnat på att gå i butiker ställde vi oss vid Sergels, lutade oss mot räcket som går runt om och tittade ner mot plattan.
Vid plattan kan man se alla möjliga sorters personer, punkare, fjortisar, stureplanare och såna som jag och min vän, som inte utmärker sig på nåt speciellt sätt. En som drog till sig allas blickar denna dag var en tjej på en sisådär 16-17 bast. Hennes tuppkam var, och jag lovar och svär på att jag inte överdriver, MINST en halvmeter hög! Hon stod med tre vänner i ungefär i mitten och pratade.
Nårga meter bort stod det en grupp med tjejer i samma ålder fast de var av en helt annan sort. Dessa hade långt, platinablont hår och feta dunjackor. De stod och pekade, fnissade och glodde på dem andra. Hånade dem.
En av dessa smög sig fram mot tjejen med tuppkammen, petade på den och rusade snabbt tillbaka till sina vänner. Tjejen med tuppkammen hade känt av att någon rörde hennes hår, hon vände sig om och hennes blick föll på blondinerna som stod och skrattade högt.

Varför?
Varför sätter sig så många emot det som skiljer sig? Varför kan vi inte acceptera att det alltid kommer att finnas människor som är annorlunda, som tänker annorlunda, som klär sig annorlunda. För det går inte att ändra på, däremot kan vi ändra på hur vi ser på dem som skiljer sig.

Varför lägga ner dyrbar tid och energi på att hata och förakta?





Kommentarer
Postat av: P

Hmm, det kommer ju alltid vara sådär, tyvärr...

2007-12-20 @ 17:53:44
URL: http://clever.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0